Stickmor

Jag visste inte riktigt vad jag gjorde när jag anmälde mig till Visa-Lisas ”So You Think You Can Knit” utmaning. Man skulle beskriva vilken sticktyp man är jämfört med ett antal olika dansstilar. Visa- Lisa beskrev Folkdans så här:
Tydliga regler och steg i formation.
Du stickar flätor. Hit och dit, runt och snurr, i formationer som kan vara allt från moderna tolkningar till keltiska knutar. När du sitter med din stickning kan man höra dig mumla i takt… ”Fyra från vänster, avig, rät, flytta två, bakom, sen framför och en helt om…”
Tjo faderittan vad det går!

Och det tyckte jag passade in på mig:

Jag är en typisk Folkdansare. Ibland byter jag takt men längtar alltid tillbaka till Folkdansen med ett mönster att följa så jag inte behöver tänka. (Likadant när jag bakar och lagar mat. Jag vill ha ett recept att följa även till de mest enkla rätter).

Jag fick då följande utmaning:

Din utmaning blir att dansa LATIN! Din anmälan säger tango lika mycket som folkdans, och det är inget snack om att du vet vad du pysslar med när du har garn och stickor i händerna! Eller nål och tråd för den delen! Min tanke är att du utmanar dig i de projekt du redan behärskar, genom att ytterligare anpassa din stickning till just Dig! Att sticka ett plagg som är anpassat efter just din kropp! Att du väljer ändringar för att det ska passa just dig! Förlänga eller förkorta, bystkil, eller min egen favorit – en dekorativ minskning just under bysten för mer passform! Passa på att lära dig nya lösningar för att räkna om eller anpassa mönster! Stort eller litet, mycket eller lite är helt upp till dig, men då det här är något jag själv kämpar med att lära mig ska det bli spännande att följa!

Jag hade norskt ullgarn till en lusekofta i gömmorna och jag kände inte för att sticka fler lusekoftor. På Ravelry hittade jag en tröja som jag trodde skulle kunna vara lämplig att sticka med mitt garn.

Jag gick till Viveka på en stickkväll för att få till dominorutorna och sen satte jag igång att sticka dominorutor. Jag glömde göra ett grundmönster utan kände mig fram. De första rutorna blev för stora. Jag fick sticka mindre rutor. Efter ett tag fick jag till oket på tröjan men var inte helt nöjd. Jag beställde tidningen med mönstret från USA. Jag hade inte tidigare handlat från USA och det fungerade perfekt . En ny, bra lärdom. Men döm om min förvåning när jag upptäckte att mönstret var på en topp utan ärmar och det var ärmarna jag fick problem med. Så gick det med det fusket att hitta ett mönster för folkdansaren att följa. Jag kämpade vidare med ärmar och bål. Jag blev inte riktigt nöjd med ärmen och jag fick ny hjälp av Viveka. Nu blev det bra. På bilden nedan kan du se hur den ena rutan sticker ut. Den ska jag sprätta bort när jag är klar med bålen.

När ärm 2 också är klar får jag ta mig an halsringningen men den tror jag inte ska bli så svår.

Jag är mycket imponerad av VisaLisa som har dragit igång detta stora projekt och hållt det samman hela hösten. Det är jättekul att följa alla andras jobb med sina utmaningar och jag är jättetacksam att jag har kommit igång med att sticka i detta gamla garn.

Här har jag vikt in den ruta som ska bort innan ärm 2 ska stickas. Jag hoppas tröjan blir klar till SiV. Jag ska i alla fall ta med den och visa den för Visa-Lisa där.